Nu ett minne blott,mannen min sågade igår ned det sista

Persikoträdet,det går inte att rädda.Har kommit en

sjukdom på det.Här har funnits 3 stycken från början.

Kändes något vemodigt för mannen min,då hans

pappa för ungefär 25 år sedan stoppade ned i jorden

några persikokärnor. Som mest blev det ett par hundra

persikor på träden.Nu i år var det bara ca:25 stycken.

Vi skall spara kärnorna och sätta ned dom i jorden.

"Det som en gång var,är borta"(foto 2010)

                                    Kram:Ingrid